Tåget lämnade stationen vid 23 tiden på torsdag kväll och det som skulle bli en lugn resa upp utvecklades till en fest där det ett tag gällde att få in så mycket folk som möjligt i en sovkupé på 8 kvadrat.
Väl framme i Åre hade man med lite tur fått 3 timmars sömn och efter en god frukost vart det dax för konferans och så klart lite jobb.
Just konferansdelen på en kickoff kan väl ses lite som ett nödvändigt ont men det höll inte på längre än till lunch och efter det var det fritt fram för egna aktiviteter. Ja, om man inte måste jobba förstås.
Snäll kollega som inte var med i Åre utan satt kvar på Solnakontoret släppte oss ändå lite tidigare så det vart att ge sig av till rummet och duscha av sig tåglukten och sen bege sig upp på byn för After-ski.
Och om ni undrar, nä man behöver inte ha åkte skidor eller komma in på stället med vindbitna kinder, skidbrallor och uppknäppta pjäxor för att få gå på afterski.
Sen var det middag på hotellet med underhållning och man har inte riktigt levt förren man hört guns´n roses sweet child of mine på fiol eller?
Dags att gå upp på byn igen efter det och Dippan var målet. Vi lyckades även att spara lite pengar då vi på något sätt kom in genom bakentrén. Vakterna som inte var Stockholmsutbildade insåg nog sitt misstag och stod sitt kast och släppte förbi oss. Tilläggas bör att dagen efter var dörren låst.
Vi dök upp just som E-type var på scen och vi hade nog förmånen att missa det mesta. För visst får han igång publiken men det låter ju likadant, riktigt illa live och jag tror att meningen "come folllow me" var med i alla de låter jag hörde.
Tillbaka på hotellet var sen en kollega och jag tvugna att av-dansmusikifiera oss så vi körde alla våra bästa alternativa låtar vi visste och efteråt kunde vi konstatera att vi var grunge.
Just denna grunge-timme gjorde att man inte heller denna kväll var i säng förren klockan halv fem och dagen efter hade man visst lovat bort sig på skidåkning.
Ett mess med texten. Frukosten klockan 8 sen ut i backen hade dykt upp under natten så man såg verkligen fram emot sina tre timmars sömn.
Konstigt man borde vara mer eller mindre död men på nått sätt hittar men energi och det gäller nog att inte tänka så mycket.
Frukost klar och sedan var det dax för backen.
Hade inte åkte skidor på tolv år och det där med carving fanns inte riktigt i min värld då men vilken skillnad det vart att åka.
Efter två timmar vart de lunch på toppen och där var de priser som höll café opera klass men tyvärr kan man inte säga det samma om maten. Tre timmar till i backen efter det och det brann i låren och vaderna när vi gav upp.
Takterna satt tydligen i men det där med att skippa sista åket bör man tänka lite extra på för så klart gjorde man en klassisk innerskida och stod på öronen.
Även denna kväll var de middag med prisutdelning på hotellet. Årets Lirare skulle utses och Classe Möllberg stod för underhållningen.
Utgång även denna kväll? Jajamensan för jag hade faktiskt fått femton minuters sömn innan middagen så det vara bara att tuta och köra.
Bygget hette destinationen denna kväll men nu började det att bli tungt. Fast det fanns lite mer kraft att få ut så även denna kväll fick man visa upp sina bästa dansmoves som vattenspridaren och Jaws.
Väl hemma denna kväll levde jag efter devisen våga vägra efterfest och var nog den som var piggast i mitt rum när söndagen kom.
Har jag missat något. Ja massor som en söndertrampade väska, en spärr till badhuset som fick sig en törn, sprängarhundar, mössor i massor, lite bassning för repiga skidor, märklig diskussion i liften om dricksvatten, the sound of tha police samt första scenen i Hajen i badhuset men allt detta får bli en annan historia.
Med detta sagt kan jag konstatera att det stället jag jobbar är helt otroligt kul. Kollegor i världsklass som verkligen förgyllt min helg och gjort denna resa till ett minne för livet.
1 kommentar:
Bra sumering! =)
Skicka en kommentar