DIF spelar sin första hockeyfinal på nästan 10 år då man möter HV71. Senast det begavs var ju 2001 då guldet bärgades i Karlstad efter ett mål av Daniel Tjärnqvist som i sudden på nått vis lobbade över en Färjestads keeper som liggandes på rygg inget kunde göra.
Så nu e de dax igen och jag gör mitt bästa för att dra mitt strå till stacken.
Ett inlägg på facebook om hur nervös man är samt ett SMS till kollega som alltid handlar om samma sak fast med lite variation.
Vid varje mål sedan får samma kollega ett nytt SMS och kalla mig knäpp eller vad ni vill men det har varit hundraprocentigt i slutspelet att göra på detta sättet så jag tänker inte sluta nu.
Slutspelsskägget börjar oxå ta form men eftersom man har skäggväxt som en tolvårig flicka är det inte mycket att skryta med.
Så kämpa nu DIF! Ge oss guld nummer 17 till Stockholms Stolthet!
1 kommentar:
Hmmm, undra om man skulle gömma mobilen å ta fram rakhyveln när du somnat. Bara i forskningssyfte förstås...hehehe
Skicka en kommentar