Så föll den då till slut.
En viss liten klåfingrig herre som dragits till dom fina röda julgranskulorna som en mal till en eldslåga såg något chockad ut när han stod i fåtöljen bredvid och tittade ner på granen som låg vält över soffan.
Under den på golvet ett litet hav av julgranskulor, glitter och barr lätt uppblandat med vatten från julgransfoten.
Den var naturligtvis inte så svår att ställa upp igen samtidigt som man för 684:e gången sa till honom att "man får inte röra granen" så det dröjer nog inte jättelänge innan han är där och rycker i den igen även om han just denna kväll inte gick nära.
Ställer man ett träd i huset för man väl skylla sig lite själv.
4 kommentarer:
Se det som TRÄning...
;-)
Imorse tittade den lille klåfingrige killen på granen och sa "fiiin"...men han gick inte nära:)
Ikväll har han nog glömt va som hände igår å går dit å rycker lite igen.
Han är ju ganska lik sin far...måste känna, kolla å rycka lite i grejorna för att se hur dom funkar. Tar man i så dom går sönder så får man ju se hur saker ser ut inuti...hahaha
Men... om fadern får välta och kasta ut granen måste väl sonen få vara som sin far, eller? Enda skillnaden är väl valet av tidpunkt. Typ att det diffar på en månad eller så spelar väl mindre roll..?
Skicka en kommentar